Berättat med Hans Villius röst:

Dagen började som en helt vanlig skitdag inte långt ifrån storsjöns strand, men vem hade kunnat ana vad denna skitdag skulle leda till?

Lille Lethal satt som vanligt med slö blick och betraktade annonser på Internettet. Plötsligt gjorde hans ögon en total skizofren helomvändning och var nu märkbart intresserad av något. Han ringde som vanligt sina vänner och snackade skit tills det rann ur öronen, precis när han skulle förpassa denna galna idé hände det! Retarder-fén hade precis smygit via ett öppet fönster och tagit sig ljudlöst fram till Lethal, helt utan förvarning slår han Lethal med en Mike Tyson-höger rakt över käften!

Sen satt han där! I en lånad Golf I cab på väg över öresundsbron som han sett på teve. Med både banklån och fjärilar i magen. Med sig hade han även en lägenhetsnyckel, nyckeln som han hade fått låna av en yreksofficer & vän och bilen av en annan Skånsk kamrat, båda hade han träffat i Afrika tidigare.
Med sig hade han även en diffus vägbeskrivning till ett industriområde några mil in i Danmark, gröthalsarnas högborg.

När han kom fram möttes han av en uppriktig och vänlig herre och tillika säljare. Han kunde utan större problem förstå honom, ty han hade gjort affärer med Svenskar förr. Han berättade allt om bilen och mer därtill, ty de pratade i flera timmar. Lethal begrundade rosten och blev tveksam. Han beslutade att sova på saken och återkomma. Samma kväll ringde han runt till kompisar för att bolla sina tankar med dem och fundera. Dock så hade retarder-fén gömt sig i hans väskor under tågresan ner. Denna gång gjorde fén en Kurre Hamrin offensiv och gav honom en uppercut så pass att hakan sprack.

Nästa morgon begav han sig tillbaka till forna tiders ärkefienders land än en gång, färden efter den trefiliga motorvägen var en fröjd. Efter flera timmar var affären klar. Dansken hade även en bättre lösning på transportproblemet, ungefär 6 tusen kronor billigare än Lethals planer. Lethal tog farväl och tackade för god affär. Sedan behövde han bara fördriva hela tre dagar till i Lund innan tåget hem gick. Han upptäckte fort att fina varelser uppehöll sig i den botaniska trädgården vid fint väderlag.

Efter en månad med arga/irriterade telefonsamtal till transportfirman och stor ovisshet skedde det en tidig morgon! Telefonen ringde & Lethal svarade irriterat, ty han hade sovit i 3 timmar och kommande nattskift på fabriken väntade. "Flytta biljäveln, batteriet är dött och den blockerar tre andra bilar på tågvagnen" sade den förbannade gubben i luren.
Pigg som en överkörd säl klev han upp och tog med sig ett extra bilbatteri och satte sig i bilen med kurs mot Östersunds industriområde, slummen.
Efter skickligt ha parerat 36 dikeskörningar och tre älgar såg han äntligen Östersund.
Väl där konstaterade han snabbt vad felet satt i, gubbjäveln själv!
Klart att det är lätt att skylla på batteriet om man inte vet hur man får upp huven, hans skitsnack om att han kände folk som hade flera challengers imponerade inte.
Nåja, Lethal kunde iallafall med ett stort fånigt flin själv få köra av sitt nyförvärv från tågvagnen. Trots skrapljudet från vänster headers som tog i var han nöjd, en unik känsla!
Transporten fick han ordna själv hem, trots det överenskomna. Men nu orkade han inte bry sig längre, ty bilen var äntligen hemma!